I söndags, 2 minuter efter att vi pratat en stund i telefon med Martins familj, tog Otis ca 5 steg. Ett par gånger om dessutom.
Otis! Klapp, klapp, klapp! Otis! Klapp, klapp, klapp!

I övrigt mår han bra. Har precis ätit den vanliga tallriken vanilj-yoghurt och corn flakes till frukost, med lite insmuget stekt ris mellan tuggorna. Pratar och ler artigt mot allt och alla. Kan det vara så att de förstår honom här nere? Är det Thai han pratar? Återkommer i frågan.

Gry har lärt sig säga “tack” på thai. Martin, som den gode produktionsledare han är, kan nu säga “det blir för dyrt” även på thailändska. "Paeng Pai!"

Vi har för övrigt lite problem med Thai-telefonen. Kan ta emot men för tillfället inte skicka SMS till Sverige. MMS funkar inte alls. Expeditionens IT-ansvarige jobbar på en lösning.

Nu skall vi upp till den norra stranden och bygga sandslott med några Stockholmare.