Befinner oss just nu pa on Koh Muk, dar det har regnat en del.
Resan hit borjade lite segt med en bat som stannade efter ca 5 minuter och som sen lag och drev i ca 1,5 timmar innan vi blev upphamtade av en annan bat.

On ar dock valdigt vacker med en fantastisk skon, finkornig strand, och just nu ar det fint vader sa det blir ett kort inlagg.

Gry borjar fa klam pa detta med att simma - hon tar sig fram med en korsning av hundsim och crawlsparkar, faktiskt sa langt som 4-5 meter.
An sa lange bara med huvudet under vattenytan, men hon ar valdigt entusiastisk.

Otis har minskat pa sandintaget, men ater desto mer mat, standigt hungrig, verkar det om.

Oroligheterna i Bangkok marker vi inte av har mer an att d som skall flyga hem i dagarna ar lite oroliga hur de skall ta sig hem.

Vi stannar har till lordag eller sondag, sen drar vi vidare. Formodligen till den lilla on Koh Hai som vi stannade till vid pa vagen hit och som sag valdigt vacker ut.

Vi mar saledes bra, hoppas ni gor det med!

Martin

Jag gillar inte riktigt de här nya morgonrutinerna, idag var det jag som fick dra nitlotten - upp tidigt, men tacksamt nog var klockan 5.30 Jag sitter här vid receptionen medan Otis stapplar omkring och ler mot alla som arbetar här och uttrycker "aaah" med ljus stämma när de går förbi och kommer gärna fram och pillar eller bär på honom. Det händer typ tusen gånger per dag. Det är tacksamt när man ska äta, så man kan få in maten i munnen - med jämna mellanrum dessutom.

Sista dagen på Nakara idag, det känns lite vemodigt - alla här har varit så trevliga. I morgon bär det av ca 1 timme söderut med båt till Koh Muk där vi ska bo i 5 nätter, minst. Får se om det "dräller" av svenska familjer där med - här är det verkligen gott om dem. Som häromdagen då vi hamnade på en svensk restaurang med många svenska barnfamiljer - kändes som vi var på stranden i Varberg typ. Gry var glad och sprang omkring och lekte.

-Daniela

Vi testar just nu en ny morgonrutin. Någon av oss går sedan tre dagar tillbaka upp med Otis vid 5-tiden. Den enda som är riktigt nöjd med detta är Otis. Han somnade till slut i vagnen och då gick jag och surfade. Får försöka ta en tupplur under dagen, schemat ser inte allt för späckat ut.

Igår handlade vi cyklop och snorkel samt ett par (rosa, självklart) simglasögon till Gry. Så idag blir det attackdyk i pool och hav hela dagen. Blev en lång promenad hem igår, med flera stopp för lek och middag, så vi var inte hemma förrän vid 20-tiden.

Har skickat paket till oss själva. Lyckades få ihop nästan 8 kg bestående av kläder som nog inte kommer användas, samt välling och gröt för januari, i en ryggsäck som vi skickat till huset i Huay Yang (där vi flyttar in 20 december). Skönt att slippa kånka runt på allt.

Snö hemma alltså? Spara lite till februari, för då kommer vi vara sugna. Nu får vi nöja oss med Frozen Margarithas.

Nu är det dags att väcka tjejerna för pappa är hungrig, och får han inte mat då blir han kinkig.

/Martin

Dagens frukostblogg. Får väl handla om vädret då. Molnigt och lite regn och faktiskt lite svalt igår och än så länge idag också.

Men efter regn kommer solsken, som flickan sa.

Idag blir det en sväng till byn, för att handla blöjor till Otis och simglasögon till Gry.

/Martin

På morgonens löprunda mötte jag en elefant. En stor jävel som gick lös längs stora vägen, med skötaren nonchalant fem meter framför.

Lite som när lillasyster Pia var 10 år och promenerade med vår dubbelt så tunga okopplade New Foundlands-hund Cesar.

Elefanten hade kedjor på framfötterna, men alla som läst sin Tarzan vet att en riktigt förbannad elefant knäcker sådana kedjor som ett par salta pinnar.
Jag sprang lätt och ledigt över till andra sidan vägen.

/Martin

Otis vaknar strax innan kl 6. Gäsp! Han väcker syrran och då är allt i full gång. Det har i alla fall börjar bli ljust. Efter lite funderingar övertalar jag mig att ta en joggingrunda - och vilket bra initiativ!

Snörar på mig skorna och drar ner till stranden. Solen strålar har inte kommit fram där än, lite moln på himlen och det fläktar lätt. Kent håller mig sällskap (i ipoden) med en bra rytm. Jag känner mig så nöjd och tänker på hur det är hemma (har nu iefterhand läst din kommentar Agneta och känner mig ännu mer nöjd med tillvaron här).

Man är knappast ensam på stranden som man kanske kan tro så här tidigt på morgonen, det är en del ute och går, joggar eller badar. En del hundar springer omkring och jag får sakta in farten lite för att undvika missförstånd (och ev rabies), vill inte att hundarna ska tro att jag vill leka... Det sägs att stranden är 4 km lång, vill gärna tro det när jag sprungit fram och tillbaka på dryga 30 minuter. Nåja, är mycket nöjd ändå och avslutar med ett dopp i det blå. Dags för frukostbufffé.

En upplevelse som kanske kan liknas lite med höstrusket hemma - igår när vi skulle gå hem från ett besök hos en familj som bor på den norra stranden satte ett riktigt monsunregn igång. Regnskyddet på vagnen och vi tar till löparsteget och sular hem dyngsura. Blött men ack så uppfriskande och härligt. Väl hemma avtar regnet. Skönt med lite svalka!

- Daniela

I söndags, 2 minuter efter att vi pratat en stund i telefon med Martins familj, tog Otis ca 5 steg. Ett par gånger om dessutom.
Otis! Klapp, klapp, klapp! Otis! Klapp, klapp, klapp!

I övrigt mår han bra. Har precis ätit den vanliga tallriken vanilj-yoghurt och corn flakes till frukost, med lite insmuget stekt ris mellan tuggorna. Pratar och ler artigt mot allt och alla. Kan det vara så att de förstår honom här nere? Är det Thai han pratar? Återkommer i frågan.

Gry har lärt sig säga “tack” på thai. Martin, som den gode produktionsledare han är, kan nu säga “det blir för dyrt” även på thailändska. "Paeng Pai!"

Vi har för övrigt lite problem med Thai-telefonen. Kan ta emot men för tillfället inte skicka SMS till Sverige. MMS funkar inte alls. Expeditionens IT-ansvarige jobbar på en lösning.

Nu skall vi upp till den norra stranden och bygga sandslott med några Stockholmare.   

Tänkte berätta lite om vår vardag här och hur det ser ut där vi är just nu.

Vi bor på Nakara/Long Beach Resort vid stranden Hat Phra Ae (Long Beach) på Koh Lanta. Resorten ligger precis vid stranden och har uppskattningsvis ett åttiotal bungalows, en restaurang och två pooler. Vår bungalow består av ett ca 25 kvm rum (just nu möblerat med tre sängar), ett badrum med dusch samt en ganska stor altan under tak - därifrån kan vi skymta havet som är ca 80m bort (beroende på om det är ebb eller flod). Vi har eget kylskåp och litet kassaskåp (där vi får in både dator och systemkamera) och AC på rummet, vilket vi är tacksamma för de varmaste timmarna då solen gassar.

Poolområdet består av 2 pooler, en som är mer barnanpassad och en större på ca 25m med två dekorativa drakar som tacksamt nog sprutar vatten istället för eld och som kan massera axlarna kort och gott om man inte vill ta en thaimassage på en timme. Allt omringat av ett trädäck som blir rätt hett när solen skiner, men det blir ju andra sidan sanden också. Plankorna verkar dock ha tagit lite stryk för Gry trampade igenom en planka häromdagen, men hon klarade sig fint med bara ett litet skrapsår på låret.

Hittills har det blivit att vi mestadels är vid poolerna. Dels för att Gry föredrar det, det är ju kul att kunna hoppa i från kanten - dels för att Otis är sugen på att äta upp all sand han ser och det slipper vi vid poolen. Men när Gry är sugen på saltvatten och Otis är lite hungrig så drar vi oss ner till havet/stranden istället. Stranden är för övrigt fin, några km lång. Stranden norr om våran sägs dock vara lite mer barnvänlig = långgrunt. Men det funkar fint med barnen här med.

Vi tar oss oftast några lite norr ut på stranden när vi blir hungriga, där finns ett flertal olika restauranger att välja på. De flesta har ett liknande utbud, thai och västerländskt, lite indiskt med. T o m svenska köttbullar och pannkakor skyltas det med. Oftast sitter vi vid ett bord i sanden eller i en “koja” och med solnedgången i havet som tavla. Ibland äter vi även här på resorten, men den är lite dyrare än de andra och lite stelare. Frukost ingår ju i boendet så det äter vi här på stället, det är en frukostbuffé med bla yoghurt, omelett och pannkakor. Det finns några mycket små och enkla “matbutiker” i närheten där man kan handla vatten, frukt och yoghurt.

Vi har träffat på flera familjer som är ute och reser ungefär som oss i några månader. Bla en go familj från Stockholm som har en femåring och ett tvillingpar på drygt ett år - de verkar ha fullt upp med sina tre knoddar, men har inget att klaga på trots att de byter ställe/strand/ö/och t o m land med jämna mellanrum. De bor på ett annat ställe på Koh Lanta nu, men härom kvällen hade vi bestämt träff inne i stan (Saladan) och vi käkade middag ihop. Något utspritt med fem ungar, men vi blev mätta till slut ändå :-). Ja, det blir att man umgås en del med övriga svenskar här, antingen vid poolkanten eller går ut och äter ihop. Nakara finns tydligen med som boendealternativ för Apollo. Tyvärr åker de flesta vi umgåts med hem/bort nu i dagarna. Men det lär väl dyka upp fler.

I det stora hela så trivs vi jättebra här på Nakara och Koh Lanta. Vi kommer stanna till den 25 nov då vi åker vidare. Förmodligen till den lilla paradisön Koh Muk som ligger ca 1 timme söderut med båt.